Italiensk byråkrati

Vi kan nu lägga en helt ny upplevelse till listan av spännande saker som händer i livet.
I morse klockan 8.20 träffade vi Walter som hjälper oss med de finansiella frågorna i samband med vårt husköp.
Vi började med att snällt köa i trapphuset upp till det lokala skattekontoret i Pescara. När kontoret väl öppnade fick vi vårt skatte nummer snabbt, kvickt och lätt.
Nästa stopp var på Unicredit bank. Där skulle ett bankkonto öppnas. Det visade sig vara oanat komplicerat.
Bankkvinnan tyckte nog att hon dragit en nitlott som skulle vara tvungen att hjälpa oss med det för hon suckade ljudligt var tredje minut. Och så här efteråt har jag viss förståelse för det. Milde tid vad mycket papper som skulle skrivas på. Vi tappade räkningen efter ca 15 namnteckningar och det slutade inte då. Gissningsvis skrev vi våra namn uppåt trettio gånger - i vissa fall på tre ställen på samma papper. Efter en dryg timme var alla papper påskrivna, vi har fått pinkod till ett bankkort som kommer med posten (hoppas jag) och kod till internetbank.
Ett lustigt inslag var att bankkvinnans kontor, som var rätt trist och smårörigt, hade ett skåp bakom hennes stol. Där låg högar med papper och vissa av buntarna stack ut en bit. Varje gång hon reste sig, vilket hon fick göra rätt många gånger för att hämta papper i skrivaren, smällde hon igen skåpsdörren som studsade mot pappershögarna och öppnade sig igen. När detta hänt 4 - 5 gånger höll vi på att få ett skrattbryt. Det blev lite Fawlty towers över det hela.
Nu håller vi tummarna för att pengarna susar genom ledningarna från vårt konto i Sverige till vårt nya konto i Pescara med god fart för att på onsdag förmiddag finnas på plats här i Italien.